Tallinnpaddling 26.-28.6.2018

Text och bilder: Peter Östberg, Havspaddlingsguide

Yrjö Lindroos meddelade mig att en jubiléumspaddling till Tallin skulle genomföras, och att det var Kimmo Karjalainen som arrangerar och leder turen. Det är 30 år sedan Yrjö Lindroos för första gången arrangerade paddling till Tallin, det var på Sovjetunionens tid. Då var det en grupp på åtta personer som paddlade, och tre av dessa skulle vara med på denna tur – Kimmo Karjalainen, Jouni Lindgren och Matti Supponen. Yrjö kunde tyvärr inte själv delta i Tallinpaddlingen denna gång.

Tallinnamelonta 2018 1Tallinnamelonta 2018 3

Jag frågade Eva-Lotta Backman-Winquist om hon skulle vilja följa med på turen, och det ville hon. Jag har paddlat ett flertal gånger till Tallin med Yrjö och Eva-Lotta. Detta skulle bli min åttonde tur och retur över Finska viken (d v s sammanlagt 16 överfarter).

Arrangemang av och deltagande i en sådan här tur, handlar mycket om bra och tillräckliga förberedelser. Det är många frågor som kräver svar: Vilka väder kan man tänkas paddla i (högsta godtagbara vindstyrka m m)? Räcker deltagarnas kondition, kunskap och färdigheter till (t ex erfarenhet av paddling i större vågor, navigeringskunskaper, färdigheter i självräddning och kamraträddning)? Har deltagarna passande och fungerande utrustning? Finns det tillräckligt med säkerhetsutrustning i gruppen (nödraketer/ rök, bogserlina, telefon, VHF, reparationsutrustning, första-hjälpen-utrustning)? Man behöver också tänka igenom hur mycket mat och dryck man ska ta med sig. Man bör ha klädsel anpassad efter vattentemperatur/ lufttemperatur/ regn etc. Man bör göra en riskanalys och upprätta en räddningsplan. Rutten planeras och anpassas efter bl a vädret. Alternativa rutter är bra att ha. Man bör se till att man har en plan B om den ursprungliga planen ej är helt genomförbar.

Genomförandet handlar om val av rutt och navigering, ta beslut om att paddla eller invänta bättre paddlingsförhållanden (ev välja plan B), hålla undan för annan trafik, hushållning av energi – att inte ta ut sig för mycket, korta återkommande pauser (tillförsel av mat och dryck), anpassad farthållning, se efter varandra (tecken på trötthet/ hypotermi/ sjukdom) samt vid behov assistera och hjälpa varandra (stödja, rädda, reparera, bogsera).

Jag startade min paddling från DPK (som strax innan var täckt av dimma) och paddlade till Helsingfors roddstadion varifrån paddlingen skulle starta. Där på stranden var Kimmo och Jouni som avslutade packningen av sina kajaker. Efter ett tag kom även Matti med sin son Lauri, som också skulle delta, i en dubbelkajak. Snart var vi färdiga att starta vår tur. Eva-Lotta hade meddelat att hon skulle ansluta sig till gruppen senare på kvällen ute vid Söderskär, där vi skulle slå läger för natten. Det visade sig att Iltasanomat hade intresserat sig för denna jubiléumspaddling, så innan vi startade blev vi fotograferade.

Vi startade vår paddling. Vi rundade Drumsös sydspets och satte kurs mot Lövöarna. Efter att ha paddlat genom kanalen mellan Sumparn och Stora lövö gick turen vidare mellan Kytö och Stora Herrö. Vi fick anstränga oss en del i den lite hårdare motvinden. Det blev lunchdags och vi steg iland på norra Hommanskär. När vi hade haft paus ett tag blev jag förvånad när Eva-Lotta kom paddlande. Hon hade gett sig av tidigare än planerat och paddlat från Espoon Eskimot.        

                           Tallinnamelonta 2018 4

Efter lunchen fortsatte vår tur förbi Stora Mickelskären och Små Mickelskären. Under dagens paddling höll vi några pauser sittandes i kajakerna, och vi fick mycket sol. Frammåt kvällen landsteg vi på fina Söderskär som jag övernattat på så många gånger tidigare. Nu var det skönt att få ladda med ny energi inför morgondagens överfart – äta, dricka, vila. Idag hade jag paddlat DPK-Roddstadion 5 km + Roddstadion-Söderskär 40 km.

Tallinnamelonta 2018 5Tallinnamelonta 2018 6Tallinnamelonta 2018 7Tallinnamelonta 2018 8

Tallinnamelonta 2018 11Tallinnamelonta 2018 10

Följande morgon var man full av förväntan inför dagens paddling över Finska viken. Efter grötfrukosten gör man sig i ordning, monterar ned tältet, packar kajaken, stiger i kajaken, och sedan är man på väg. Vi satte kurs mot Naissaar, en ö utanför Tallin. Under de flesta av mina tidigare Tallinpaddlingar har jag inte landstigit i själva Tallin, utan på olika öar utanför Tallin – öar som Naissaar, Aegna, Prangli och Keri. Det var utlovat sydväst-vind, och det fick vi – vind snett framifrån. Jag kände att jag hade laddat bra med energi sedan igår, även om jag inte hade sovit så bra. Vi hade en rätt hård vind mot oss, och rätt stora vågor. Jag trivdes med de härliga större vågorna ute på det öppna havet. Det gav en otrolig frihetskänsla.     

                     Tallinnamelonta 2018 12

Emellanåt lekte jag lite extra i vågorna och paddlade diagonalt mellan gruppmedlemmarna, jag paddlade hårdare, ökade farten i intervaller. Jag har alltid upplevt att jag får ny energi och blir piggare av det, eftersom ett monotont paddlande under en längre tid tär på min kropp. Denna extra kraftinsättning liksom rensar min kropp från trötthetsgifter och slaggprodukter som det monotona muskelarbetet i paddlingen producerar.

Alla paddlade på bra och såg ut att trivas ute på havet. Vi höll paus några minuter varje timme. Det var mycket sol även denna dag. Vi såg en hel del fartyg på vägen, och vi fick vid något tillfälle invänta ett fartyg för att sedan fortsätta vår tur. Vi fick en underbar dag på havet. Efter en tur på 7 ½ timme landsteg vi på norra Naissaar. Det var trevligt att åter befinna sig på Naissaar efter att ha kämpat i vågorna på havet – man känner sig som hemma här på stranden fast det var nu sex år sedan sist. Det är en exotisk äventyrskänsla att paddla över havet till ett annat land. Alla överfarter har varit olika, och de har alla gett mig väldigt mycket. Det kändes fint att ännu en gång resa tältet här på ön.

Tallinnamelonta 2018 14

Jag hade tidigare uppgett att jag hade planer på att också paddla tillbaka till Finland. Eva-Lotta var också intresserad av att paddla tillbaka. Enligt väderprognoserna skulle vinden under fredag och lördag tillta en hel del, så vi beslöt att det var bäst att paddla tillbaka imorgon, torsdag. Tills dess skulle vinden också tillta, men inte lika mycket. Visst kändes det lite vemodigt att inte följa med gruppen hela jubiléumspaddlingen ända till hamnen Pirita i Tallin på torsdagen. Det skulle även vara trevligt att se lägerplatsen där som jag inte sett tidigare, och delta i väntade bastubad och festkväll. Även Kimmo lockades av tanken att paddla tillbaka över viken, men han skulle naturligtvis paddla med de andra in till Pirita. Sydväst-vinden skulle fortsätta även under morgondagen, dock lite hårdare. Eva-Lotta och jag beslöt oss för att paddla rakt mot Helsingfors imorgon. Nu var det bara att samla energi inför morgondagen. Idag paddlade vi Söderskär-Naissaar 40 km.

Tallinnamelonta 2018 17

 Torsdag morgon var solig och fin med den höga fyren bakom vårt tältläger. Efter morgonproceduren med grötfrukost, göra sig i ordning, nedmontering av tält och packning av kajak, så står vi allihop på stranden för att ta farväl av varandra och önska lycka till med fortsatt tur. Jag och Eva-Lotta steg i kajakerna och paddlade ut på vattnet, medans de andra nästan hade packat färdigt sina kajaker för att sedan paddla till Pirita. Jag och Eva-Lotta ställde in våra kompasskurser och korrigerade för magnetisk avvikelse, likaså för vind och vågor – vi skulle alltså paddla mot Helsingfors. Då gav vi oss iväg.

Tallinnamelonta 2018 18    Tallinnamelonta 2018 19

Jag kände att jag åter hade fyllt mina energiförråd, och var ”fit for fight” igen. Vi hade, som förutspått, en sydväst-vind som hade tilltagit en del. Jag var laddad för en ny härlig paddlingsdag över havet. När vi hade paddlat ett tag vände jag mig om och såg att resten av gruppen fortfarande stod på stranden. Efter ett par timmars paddling var vi tvugna att justera vår kurs ytterligare eftersom vi drivit fortare österut än beräknat, och vi ville inte komma för nära fartygstrafiken till och från Tallin. Vi paddlade länge med kompasskursen på 350 grader. Vinden blåste snett bakifrån och den försökte hela tiden få kajaken ur kurs – det var rätt jobbigt. När jag paddlade kraftigare och hade mer fart var det mycket lättare att hålla kursen – men vi tog det lugnt och hade ingen brådska. Det fick till följd att jag nästan hela tiden behövde korrigera kursen genom kantning, extra paddeltag, assymetrisk fattning och/ eller paddelroder. Vi tog paus på samma sätt som igår, några minuter varje timme. Vi passade på att surfa lite ute på havet också – jag fick några riktigt fina surfer. Vi såg en hel del fartyg på turen även idag.

Efter att vi sett land ett bra tag kunde vi börja urskilja Helsingfors stadsbebyggelse, vattentornet i Gäddvik, Kytö m m. Eva-Lotta bestämde sig för att paddla med mig till DPK. När vi närmade oss DPK ringde hon och beställde skjuts. Så småningom steg vi iland på DPK:s mark efter nästan 11 timmars paddlande. På bryggan stod Jari som gav Eva-Lotta skjuts hem. Nu var jag nöjd, glad och lite sliten. Denna dag paddlade vi Naissaar-DPK 65 km. Så det blev tre dagars paddling på sammanlagt 150 km. Resten av gruppen firade nog sin prestation som bäst nu i Tallin, och de skulle ta båten tillbaka till Helsingfors på fredag eller lördag. Detta var en mycket trevlig tur. Tack Yrjö, Kimmo, Eva-Lotta, Jouni, Matti och Lauri.                                                        Tallinnamelonta 2018 2

-Peter Östberg, Havspaddlingsguide

 


Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out /  Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s