Historia

Drumsö Paddlarklubb grundades den 30.4.1935. Som drivande krafter var en grupp Drumsö-ungdomar, som drömde om att få en klubb för tävlingspaddling. Eldsjälen bakom tanken var Birger Johansson, som redan då var en av landets förnämsta tävlingspaddlare. Han deltog bl.a. i olympiska spelen i Berlin år 1936. Birger Johansson fick aldrig möjligheter till att slutgöra sin lovande tävlingskarriär emedan han stupade på Karelska näset år 1940. Som klubbens första ordförande verkade Gunnar Limnell.

Då det vid Drumsö bro redan fanns en kanotklubb var det helt naturligt att den nya klubben skulle placeras på andra sidan ön. Tack vare kommerserådet Gunnar Tallberg fick klubben arrendera en tomt vid Casino-viken där klubben verkar ännu i dag.

Vid tidpunkten av klubbens grundade verkade landets hela paddlingshegemoni på Drumsö. Vardera Drumsöföreningarna har tävlat om titeln att vara landets bästa klubb. Det fanns knappast någon ungdom på Drumsö som inte hade fått sina första idrottserfarenheter genom paddling. I Esbo fanns det även ungdom som var van att röra sig på havet. Esboborna blev intresserade av paddling och sålunda fick klubben ett flertal tävlare.

DPK har ärorika anor. Den har gjort sig känd även utanför landets gränser. Knappast kan någon räkna de finska mästerskap och övriga segrar som meddlemmar hemfört sin klubb. Som socker på botten finns världmästerskap och olympiska medaljer. Det finns även nordiska mästerskap samt toppresultat i stora internationella regattor och inte att förglömma alla oräkneliga landslagsuppdrag som DPK:arna haft.

Allt detta har krävt träning, disciplin och uppoffringar av våra tävlare. Man bör dock inte glömma att varje ordförande och alla aktiva medlemmar har genom åren burit en stor och tung börda. Utan den hade varken klubben eller dess tävlare kunnat fungera.

Klubbens blomstringstid inföll under åren 1940 till mitten av -50-talet. Vi var landets bästa och förnämsta klubb och vann rubb och stubb. Efter framgångar kommer det ofta en vågdal, vilken även var fallet för DPK.

Första branden hände 1954 endast några veckor före tävlingssäsongen skulle komma igång. Det var ett hårt slag för hela klubben och alla dess medlemmar, men speciellt för ett stort antal av våra landslagstävlare, som miste sina tävlingskajaker och tillbehör. Tävlarna hade hela vintern och våren tränat och gått in för den kommande tävlingssäsongen som bjöd på många stora och viktiga internationella uppdrag. Lyckligtvis tog danska kanotvarvet Kobberup helhjärtat del i våra bekymmer och tog undan från Sovjets kanotbeställning exakt så många kajaker som vi behövde. Tack vare danskarnas förståelsefullhet kunde våra tävlares tävlingssäsong räddas. År 1976 drabbades klubben igen en gång av eldsvåda som för andra gången förstörde hela klubbskjulet och allt vi ägde och hade. Trots motgångarna har det alltid funnits vilja att komma vidare.

DPK hade under hela 1980-talet och in på -90 talet en grupp duktiga juniorpaddlare, både flickor och pojkar, som tillhörde landets verkliga elit. Några av dem fortsatte sedermera med framgång att tävla i seniorklasserna. Tyvärr kräver studierna oftast för mycket tid och koncentration att en aktiv tävlingsidrott blir åsidosatt.

I dag är klubbens verksamhet mer inriktad inom havs-, utfärds- och konditionspaddling. Till klubben hör både äldre och yngre medlemmar som regelbundet sköter sin kondition och njuter av havet och dess underbara upplevelser då man glider fram i sin kajak. När man rör sig på havet är det alltid en utmaning för kanotisten om det sedan råder stiltje eller hård vind. Kanotsporten frågar inte efter utövarens ålder, är man gammal eller ung, den är lämplig och finns till för alla som vill njuta av hav och natur.

Texten av Haga Liljeberg